Måndag
Idag hade vi ett litet möte med Dan där vi gick igenom vår utställningsguide och kollade på vad som behövde ändras och förbättras med den. Vi fick feedback och arbetade sedan lite med den innan vi slutade och gick på lunch.
Tisdag
Idag var en kul dag. Våra bilder var klara och framkallade och vi fick ramar att stoppa de i. Vi skrev klart det sista i utställningsguiden och fick med hjälp av kopieringsmaskinen ihop den till en fin liten bok. Vi placerade ut våra snygga bilder och klistrade fast små namnetiketter på varje ram. Guiden kommer vi hänga bredvid bilderna på torsdag så att den inte hinner bli nerdragen. Vi var den grupp som blev klara snabbast i klassen och efter att allt var utplacerat kunde vi gå hem lite tidigare.
tisdag 15 december 2009
söndag 13 december 2009
Dagbok vecka 50
Måndag
Vi skrev vår projektplan och blev klara med den i god tid innan lunch. Vi hade redan planerat hur våra bilder skulle se ut så vi hade tid att gå ut i Sickla och ta två av fotona. Julius har en 12.1 megapixel kamera på sin mobil som vi använde för fotningen. Det blev två jätte bra foton och vi låg bra till tidsmässigt när vi gick på lunch.
Tisdag
Vi åkte ut på stan på eftermiddagen och tog de tre resterande fotona. Det var jätte kul. Vi fick chans att gå in på två kyrkor (en i vilken en barnkör tränade luciasånger och lät helt underbara) och vi fick även kolla på en moské och en synagoga. Vi blev klara tidigt och kunde gå hem och ta det lugnt.
Torsdag
På morgonen gick vi igenom med Dan hur vi skulle skriva våra utställningsguider. Sedan var det dags att börja arbeta. Det gick lite trögt i början men när passet var slut hade vi i alla fall pratat ihop oss och skrivit tankekartor för de olika begreppen.
Fredag
Vi hade inte kommit så långt igår som vi hade önskat och bestämde oss för att komma tidigare än nödvändigt för att slippa stressen. Redan tio satt jag och Patricia och skrev på våra texter. Julius kom lite senare och redigerade bilderna och lade upp de på Learnet. Vi var klara med allt innan lunch och kunde lämna in alla texter. Efter lunchen kändes det som att vi var den ända gruppen som inte stressade.
Sammanfattning vecka 50
Vi är bra på att få in våra arbeten i tid. Vi tar alla ansvar för att sakerna blir gjorda och att deadline hålls. Jag känner aldrig att det har funnits något problem med ojämn arbetsuppdelning. Vi har alla tagit liga mycket ansvar och det känns bra att jobba inom den här gruppen.
Vi skrev vår projektplan och blev klara med den i god tid innan lunch. Vi hade redan planerat hur våra bilder skulle se ut så vi hade tid att gå ut i Sickla och ta två av fotona. Julius har en 12.1 megapixel kamera på sin mobil som vi använde för fotningen. Det blev två jätte bra foton och vi låg bra till tidsmässigt när vi gick på lunch.
Tisdag
Vi åkte ut på stan på eftermiddagen och tog de tre resterande fotona. Det var jätte kul. Vi fick chans att gå in på två kyrkor (en i vilken en barnkör tränade luciasånger och lät helt underbara) och vi fick även kolla på en moské och en synagoga. Vi blev klara tidigt och kunde gå hem och ta det lugnt.
Torsdag
På morgonen gick vi igenom med Dan hur vi skulle skriva våra utställningsguider. Sedan var det dags att börja arbeta. Det gick lite trögt i början men när passet var slut hade vi i alla fall pratat ihop oss och skrivit tankekartor för de olika begreppen.
Fredag
Vi hade inte kommit så långt igår som vi hade önskat och bestämde oss för att komma tidigare än nödvändigt för att slippa stressen. Redan tio satt jag och Patricia och skrev på våra texter. Julius kom lite senare och redigerade bilderna och lade upp de på Learnet. Vi var klara med allt innan lunch och kunde lämna in alla texter. Efter lunchen kändes det som att vi var den ända gruppen som inte stressade.
Sammanfattning vecka 50
Vi är bra på att få in våra arbeten i tid. Vi tar alla ansvar för att sakerna blir gjorda och att deadline hålls. Jag känner aldrig att det har funnits något problem med ojämn arbetsuppdelning. Vi har alla tagit liga mycket ansvar och det känns bra att jobba inom den här gruppen.
måndag 7 december 2009
Spåk och Kön
Inledning och frågeställning
Sociologi är läran eller vetenskapen om samhället. Språksociologi är alltså vetenskapen om samhället och språket och hur de påverkar varandra.
Det är en intressant fråga att studera. Hur påverkas samhället av språket? Hur påverkas språket av samhället? Påverkar båda varandra eller inte alls?
Jag har valt att studera skillnaden mellan män och kvinnor i hur de talar till busschauffören. Jag vill studera detta då det r intressant att ta reda på om men kan se någon skillnad i män/kvinnors vana att tacka och agera artiga. Är det så att kvinnor är mjukare och känner mer press på sig när det gäller att inte stöta sig med andra människor? Är det så att man kan se en skillnad då männen är mer rakt på sak, inte bryr sig om vad andra tycker om dem och inte slösar tid på en så trivial sak som ett tack?
Det är en inressann fråga att diskutera och jag vill till viss grad besvara den genom den här undersökningen.
Metod
Jag har gjort min undersökning tillsammans med Zainabou och Sofia.
Jag valde att jämföra skillnaden mellan män och kvinnor i hur de talar till chauffören (eller inte talar alls). Jag valde också att kolla på skillnaden mellan områden genom att åka två bussar för att se om man kunde se någon skillnad där. För att få fram det jag ville åkte jag därför två busslinjer: en innerstadsbuss (69 mot Blockhusudden) och en förortsbuss (172 mot Norsborg).
Jag satte mig helt enkelt längst fram i bussen och skrev ner hur många kvinnor samt män som steg på det båda bussarna och hur många av dessa som tackade eller hälsade på föraren.
Resultat
På innerstadsbussen gick det på 40st kvinnor. 15st av dessa tackade fröaren.
Det gick också på 23st män varav endast 6st tackade.
Detta ger ett procentantal på 38 % som tackade hos kvinnorna och 26 % hos männen.
På förortsbussen gick det på 40st kvinnor. 6st av dessa tackade föraren.
Det gick också på 35st män varav 7st talade till föraren.
Detta betyder att det hos kvinnorna var 15 % som tackade medans det hos männen var 20 %.
När jag jämför mellan män och kvinnor kommer jag att använda de resultat jag fick fram när jag åkte innerstadsbussen. Det var på den bussen flest personer hälsade och jag bedömer det därför som den mest passande resan att basera min undersökning på.
Jag såg här en nämnvärd skillnad mellan män och kvinnor i hur de agerade och talade till föraren på bussen. Som jag redan nämnt tidigare var det 38 % av kvinnorna som hälsade på föraren medans det bara var 26 % av männen. Detta visar att kvinnor (när det gäller innerstadsbussen från T-centralen till Kaknästornet) är mer benägna att tala till chauffören*
Kvinnor är mjukare och deras vilja att inte uppröra andra är större än männens. Det visas när man ser vilka som tackar bussföraren. De som väljer att göra det är de som inte vill stöta sig eller verka ohyfsade på något sätt.
Hos männen ser man andra egenskaper. Undersökningen visar att män har mindre av den avhållsamhet som finns hos kvinnor. Män kan ta för sig mer och ta i utan att bry sig om vad andra tycker om dem. Det ser man i undersökningen när det är fler män som bara klampar rakt in i bussen utan att bry sig om att byta några ord med chauffören.
Något som jag också vill lyfta fram skillnaden mellan innerstaden och förorten och med det skillnaden mellan den typiska innestadssvensken och invandraren från förorten.
På innerstadsbussen var majoriteten av passagerarna svenskar. De såg ut som svenskar och betedde sig som svenskar ”ska”. Därför är det jätteinressant att diskutera skillnaderna jag såg mellan svensk och utländsk när jag gjorde min undersökning. Jag såg mycket av ”artig men reserverad” när jag satt på innerstadsbussen. Större delen av de som gick på nickade och log när de passerade föraren.
En stor kontrast från vad jag såg på förortsbussen. Där hade majoriteten av passagerarna utländsk bakgrund. Den skillnad jag såg var att inte alls lita många här som brydde sig om att tilltala bussföraren. Här såg jag inte alls lika många ”hej” och ”tack”. Jag tror att det beror på att de som inte kommer från Sverige och som har influenser från andra kulturer inte har den bestämda idé som säger att man måste vara artig.
Det kan ju diskuteras om denna vana som svenskarna har är bra eller inte. Det är inte på något sätt en skadlig vana. Tvärtom ser utomstående det ofta som en god egenskap att svenskarna är så trevliga och artiga. Men denna ”typiska” egenskap kan också resultera i att vi svenskar inte vågar säga vad vi egentligen tycker i en situation. Men i stort ser jag vår artighet som en god vana. De hejar på busschauffören när andra, som inte har den vanan inlärd på samma sätt, inte gör det.
Källor
http://ne.se/lang/sociologi
*Det kan diskuteras kring huruvida kvinnor känner större press att vara artiga och trevliga. Denna undersökning är allt för liten för att ge svar på den frågan. Det skulle krävas en mycket större och mer omfattande undersökning för att ge ett veteskapligt svar på frågan. Jag vill därför betona att det jag fått fram här inte på något sätt är bevisade fakta.
Sociologi är läran eller vetenskapen om samhället. Språksociologi är alltså vetenskapen om samhället och språket och hur de påverkar varandra.
Det är en intressant fråga att studera. Hur påverkas samhället av språket? Hur påverkas språket av samhället? Påverkar båda varandra eller inte alls?
Jag har valt att studera skillnaden mellan män och kvinnor i hur de talar till busschauffören. Jag vill studera detta då det r intressant att ta reda på om men kan se någon skillnad i män/kvinnors vana att tacka och agera artiga. Är det så att kvinnor är mjukare och känner mer press på sig när det gäller att inte stöta sig med andra människor? Är det så att man kan se en skillnad då männen är mer rakt på sak, inte bryr sig om vad andra tycker om dem och inte slösar tid på en så trivial sak som ett tack?
Det är en inressann fråga att diskutera och jag vill till viss grad besvara den genom den här undersökningen.
Metod
Jag har gjort min undersökning tillsammans med Zainabou och Sofia.
Jag valde att jämföra skillnaden mellan män och kvinnor i hur de talar till chauffören (eller inte talar alls). Jag valde också att kolla på skillnaden mellan områden genom att åka två bussar för att se om man kunde se någon skillnad där. För att få fram det jag ville åkte jag därför två busslinjer: en innerstadsbuss (69 mot Blockhusudden) och en förortsbuss (172 mot Norsborg).
Jag satte mig helt enkelt längst fram i bussen och skrev ner hur många kvinnor samt män som steg på det båda bussarna och hur många av dessa som tackade eller hälsade på föraren.
Resultat
På innerstadsbussen gick det på 40st kvinnor. 15st av dessa tackade fröaren.
Det gick också på 23st män varav endast 6st tackade.
Detta ger ett procentantal på 38 % som tackade hos kvinnorna och 26 % hos männen.
På förortsbussen gick det på 40st kvinnor. 6st av dessa tackade föraren.
Det gick också på 35st män varav 7st talade till föraren.
Detta betyder att det hos kvinnorna var 15 % som tackade medans det hos männen var 20 %.
När jag jämför mellan män och kvinnor kommer jag att använda de resultat jag fick fram när jag åkte innerstadsbussen. Det var på den bussen flest personer hälsade och jag bedömer det därför som den mest passande resan att basera min undersökning på.
Jag såg här en nämnvärd skillnad mellan män och kvinnor i hur de agerade och talade till föraren på bussen. Som jag redan nämnt tidigare var det 38 % av kvinnorna som hälsade på föraren medans det bara var 26 % av männen. Detta visar att kvinnor (när det gäller innerstadsbussen från T-centralen till Kaknästornet) är mer benägna att tala till chauffören*
Kvinnor är mjukare och deras vilja att inte uppröra andra är större än männens. Det visas när man ser vilka som tackar bussföraren. De som väljer att göra det är de som inte vill stöta sig eller verka ohyfsade på något sätt.
Hos männen ser man andra egenskaper. Undersökningen visar att män har mindre av den avhållsamhet som finns hos kvinnor. Män kan ta för sig mer och ta i utan att bry sig om vad andra tycker om dem. Det ser man i undersökningen när det är fler män som bara klampar rakt in i bussen utan att bry sig om att byta några ord med chauffören.
Något som jag också vill lyfta fram skillnaden mellan innerstaden och förorten och med det skillnaden mellan den typiska innestadssvensken och invandraren från förorten.
På innerstadsbussen var majoriteten av passagerarna svenskar. De såg ut som svenskar och betedde sig som svenskar ”ska”. Därför är det jätteinressant att diskutera skillnaderna jag såg mellan svensk och utländsk när jag gjorde min undersökning. Jag såg mycket av ”artig men reserverad” när jag satt på innerstadsbussen. Större delen av de som gick på nickade och log när de passerade föraren.
En stor kontrast från vad jag såg på förortsbussen. Där hade majoriteten av passagerarna utländsk bakgrund. Den skillnad jag såg var att inte alls lita många här som brydde sig om att tilltala bussföraren. Här såg jag inte alls lika många ”hej” och ”tack”. Jag tror att det beror på att de som inte kommer från Sverige och som har influenser från andra kulturer inte har den bestämda idé som säger att man måste vara artig.
Det kan ju diskuteras om denna vana som svenskarna har är bra eller inte. Det är inte på något sätt en skadlig vana. Tvärtom ser utomstående det ofta som en god egenskap att svenskarna är så trevliga och artiga. Men denna ”typiska” egenskap kan också resultera i att vi svenskar inte vågar säga vad vi egentligen tycker i en situation. Men i stort ser jag vår artighet som en god vana. De hejar på busschauffören när andra, som inte har den vanan inlärd på samma sätt, inte gör det.
Källor
http://ne.se/lang/sociologi
*Det kan diskuteras kring huruvida kvinnor känner större press att vara artiga och trevliga. Denna undersökning är allt för liten för att ge svar på den frågan. Det skulle krävas en mycket större och mer omfattande undersökning för att ge ett veteskapligt svar på frågan. Jag vill därför betona att det jag fått fram här inte på något sätt är bevisade fakta.
söndag 6 december 2009
Igår - Idag - Imorgon
Igår
Min syn på svenskhet har inte ändrats mycket från starten av det här Caset. Där emot har min syn på svenskhet blivit betydligt bredare. Efter allt vi har arbetat med och allt jag har lärt mig kan jag se mer i ordet ”svensk”. Det är inte längre den där människan som jag beskrev i mitt första inlägg. En person som jag endast beskrev kort som inskränkt när det gäller känslor, religion och andlighet. Nu är det något bredare och det betyder något mer. Jag skulle kunna använda en hel uppsats nu till att beskriva vad de innebär att vara svensk, något som jag aldrig kunnat drömma om när vi startade med Svea.
Jag ska dock inte bli allt för bred när går in på vad jag anser är svenskt. Jag ska betona vad jag anser vara grunden och ryggraden i det svenska beteendet. Det är just det som vår grupp såg exempel på när vi fick uppgift att bryta normen. Det är svenskars tendens att hålla sig för sig själva. Den egenskap som hindrar svenskar från att prata med okända människor och ”vara till besvär” genom att fråga hur någon mår.
Detta är en egenskap som jag ser genomgående i det svenska samhället. Jag ser det när jag sitter på bussen och var och en håller sig för sig själv, ensam på sitt dubbelsäte och med en blick som undviker att fastna på någon. Jag ser det när någon ramlar på gatan och de endast är en bråkdel av alla runt omkring som faktiskt skulle stanna och fråga hur det gick. Jag ser det när jag går på stan och varje människa skyndar fram för sig själv med blicken i marken. Jag ser det till och med i familjen där den yngre generationen glatt lämnar över ansvaret av sina föräldrar till staten.
Jag ska inte generalisera men detta är egenskaper som jag ser prov på genomgående i det svenska samhället.
Det är något som kräver förändring. Vi behöver folk som vågar ta steget och prata med kvinnan på busshållsplatsen och hjälpa damen med hennes tunga kassar. Vi har farligt mycket fördomar och idéer om vad som är rätt och fel. Det är de som behöver försvinna.
Det är svårt att sätta fingret på var denna vana och vilja att hålla sig för sig själv kommer ifrån. Efter att ha sett Världens Modernaste Land skulle jag säga att det kommer från vanor långt tillbaka i Sveriges historia. Sverige är och har genom hela historien varit ett glesbefolkat land där sällskap med andra har varit svårt på grund av de stora avstånden.
Den vanan sitter av allt att döma kvar hos det svenska folket. Vanan att klara sig för sig själv och agera oberoende av andra har inte släppt och när vi nu lever i en värld med otroligt små avstånd ser man det tydligare än någonsin. Trots att vi träffar nya personer varje dag så har vi en idiotisk ide som säger att vi inte får prata med dem. Det som tidigare var ”inte kan” har idag blivit ”inte får”.
Det var en nödvändighet att klara sig själv. Idag är det inte längre det, men vanan har på något sätt hängt med genom historien och kan ses som en stark egenskap i det svenska samhället idag.
Idag
Sedan har vi vad folk gillar att kalla den ”typiska svensken”.
Går det att förklara vad som är en ”typisk svensk”? Det finns många olika uppfattningar som svar på den frågan.
Jag har läst tre andra bloggar. Den första bloggen jag läste var Sebastian Lithanders. Hans beskrivning av svensken var vad jag skulle kalla ganska typisk. Enligt honom var den typiska svensken den som är expert på att bilda kö, på att hålla ordning och reda och den som är blyg och inte alltid säger som det är. Den typiska svensken firar midsommar och han nämnde även dalahäst och natur. Detta är egenskaper som många nämner när man frågar efter den typiska svensken.
Jag har även läst Isabelle Wadeckis blogg. Hon borjade ett inlägg med hej-jag-vill-inte-synas-och-vara-i-vägen-men-när-ni-gått-kan-ni-ge-er-fan-på-att-jag-ska-klaga. En bra mening som beskriver ett av de grundläggande dragen hos den ”typiska svensken”. När hon beskriver de ”typiska svensken” lägger hon mer vikt på beteende än saker och traditioner. Hon nämner ovilja att ta kontakt med människor och samtidigt den idé som finns hos svensken att han måste agera artigt och inte allt för uppseendeväckande eller annorlunda.
Den sista bloggen jag läser är skriven av Leonard Stenberg (själv kallar han den Vittras bästa blogg). ”Generellt sett ser jag en typisk svensk som en person som vill passa in. En typisk svensk har en idé om hur den typiska svensken är.” En bra mening som säger väldigt mycket. Leo beskriver det svenska beteendet och betonar deras vilja att vara trevliga och säga ”rätt” saker även när de inte menar det eller tycker något helt annat.
Alla personer vars bloggar jag har läst har mycket bestämda idéer om vad den ”typiska svensken” är. Det är farligt när vi kommer till det stadiet att alla har en idé om vad svenskhet är, speciellt när den bilden inte är skärskilt possetiv. Iden skapas (självklart måste vi själv ha skapat den genom visst hadlande) och vi känner oss tvingade att agera enligt den idén. I alla länder finns det vissa normer som folket måste leva upp till mer eller mindre för att accepteras. I Sverige har vi vissa hemska normer att leva upp till!
En av de normer vi ser i samhället är att man inte får stå ut från mängden. Man får inte på något sätt verka annorlunda eller konstig genom att bryta mot de oskrivna regler som finns. ”Medelklass” är ett fint ord i Sverige och har man karriär, villa och Volvo så blir man accepterad.
Denna idé leder då förstås till att ingen vågar gå åt andra hållet, bryta normen och prata med kvinnan på bussen. Vi får inte stå ut från mängden.
Här har vi problemet med ”den typiska svensken”. Det är inte en bra fras. Följer men det som folk anser vara ”typiskt” för svensken så blir man en grå och inskränkt figur som inte vågar sträcka sig ut och ta för sig av livet.
Tack gode gud att det finns undantag. Jag vill ha fler svenskar som tar steget och går emot strömmen. Som ler och pratar med folk, som gör något som andra inte vågar göra. Att bli kallad ”typisk svensk” är inte bra så snälla gör er inte förtjänta av en sådan benämning.
Imorgon
När det kommer till att spana in i Sveriges framtid finns det inga klara besked att ge. Men genom att kolla på Sveriges tidigare utveckling och struktur idag så kan man till viss del förutspå hur vårt samhälle kommer se ut om runt hundra år.
Utvecklingen går snabbt framåt. Jag har svårt att se hur kommunikationerna vi har i världen idag kan komma att gå snabbare. Avstånden blir hela tiden mindre. De krymper, inte bara när det gäller kommunikationer utan också när det gäller länder och kultur. Vi kan se hur gränser suddas ut och kulturer förloras till västerländska vanor. Vi ser hur land sekulariseras när religionen blir mindre betydande och mindre länder får mindre makt att påverka.
Sverige kommer i framtiden att få mindre makt att påverka. Det blir hela tiden svårare för små länder som Sverige att skapa en effekt på världssituationen. Idag när världen är så liten som den är, är det endast de stora staterna som klara av att påverka medans vi inte kan förhindra att påverkas. Det är ett problem. Där det förut fanns en stat i landet som styrde och påverkade är det idag de ledande staterna, som USA, som har makt att påverka resten av världen. För att ens få en chans att påverka i framtiden kommer vi behöva föra våra förslag genom EU. Endast där kan vi göra vår röst tillräckligt hörd för att skapa en skillnad.
Det är åt det hållet det ser ut att gå nu. Det händer och det kommer fortsätta hända.
Religionen kommer också påverkas av framtiden. Här kan det gå åt två håll. Antingen kommer personer att acceptera sekulariseringen och tolerera att religioner löses upp och förlorar betydelse. Personer kommer tolerera att det tas lätt på religion och att egna tolkningar görs.
Det kan också skapa den effekten att folk vill skydda sig mot detta försök till ”modernisering” av deras religion. Det kan leda till att de håller fast vid sanningen i deras tro så hårt att de blir fientliga mot de som vill ha förändrig.
Även här går det åt farliga håll. Det skapas problem som inte är önskvärda när man vill skapa ett fullt fungerande samhälle. Antingen blir det ett samhälle där religion saknar betydelse (och tron är viktig om vi vill ha ett gott Sverige). Eller så blir fundamentalisterna fientliga i sin strävan att skydda sin religion och vi får istället ett samhälle med inbördes konflikter.
Självklart ska vi inte bara kolla på de problem som vårt samhälle kan komma att ha år 2100. Utvecklingen kan även leda till bra saker. En större gemenskap inom EU kan komma att förhindra krig och öka samarbetet mellan Europas länder. Det kan också hjälpa oss att påverka som det lilla land vi faktiskt är.
När det gäller religionen hoppas jag att vi kan bevara den. Jag hoppas inte att några konflikter ska behöva skapas över tron. Det är trots allt inte det som är religionens syfte. Jag hoppas istället på mer tolerans även om det inte borde gå så lågt att religionen på något sätt förlorar betydelse.
Källor
http://sveasebastianlithander.blogspot.com/
http://sveaisabellewadecki.blogspot.com/
http://svealeonardstenberg.blogspot.com/
Min syn på svenskhet har inte ändrats mycket från starten av det här Caset. Där emot har min syn på svenskhet blivit betydligt bredare. Efter allt vi har arbetat med och allt jag har lärt mig kan jag se mer i ordet ”svensk”. Det är inte längre den där människan som jag beskrev i mitt första inlägg. En person som jag endast beskrev kort som inskränkt när det gäller känslor, religion och andlighet. Nu är det något bredare och det betyder något mer. Jag skulle kunna använda en hel uppsats nu till att beskriva vad de innebär att vara svensk, något som jag aldrig kunnat drömma om när vi startade med Svea.
Jag ska dock inte bli allt för bred när går in på vad jag anser är svenskt. Jag ska betona vad jag anser vara grunden och ryggraden i det svenska beteendet. Det är just det som vår grupp såg exempel på när vi fick uppgift att bryta normen. Det är svenskars tendens att hålla sig för sig själva. Den egenskap som hindrar svenskar från att prata med okända människor och ”vara till besvär” genom att fråga hur någon mår.
Detta är en egenskap som jag ser genomgående i det svenska samhället. Jag ser det när jag sitter på bussen och var och en håller sig för sig själv, ensam på sitt dubbelsäte och med en blick som undviker att fastna på någon. Jag ser det när någon ramlar på gatan och de endast är en bråkdel av alla runt omkring som faktiskt skulle stanna och fråga hur det gick. Jag ser det när jag går på stan och varje människa skyndar fram för sig själv med blicken i marken. Jag ser det till och med i familjen där den yngre generationen glatt lämnar över ansvaret av sina föräldrar till staten.
Jag ska inte generalisera men detta är egenskaper som jag ser prov på genomgående i det svenska samhället.
Det är något som kräver förändring. Vi behöver folk som vågar ta steget och prata med kvinnan på busshållsplatsen och hjälpa damen med hennes tunga kassar. Vi har farligt mycket fördomar och idéer om vad som är rätt och fel. Det är de som behöver försvinna.
Det är svårt att sätta fingret på var denna vana och vilja att hålla sig för sig själv kommer ifrån. Efter att ha sett Världens Modernaste Land skulle jag säga att det kommer från vanor långt tillbaka i Sveriges historia. Sverige är och har genom hela historien varit ett glesbefolkat land där sällskap med andra har varit svårt på grund av de stora avstånden.
Den vanan sitter av allt att döma kvar hos det svenska folket. Vanan att klara sig för sig själv och agera oberoende av andra har inte släppt och när vi nu lever i en värld med otroligt små avstånd ser man det tydligare än någonsin. Trots att vi träffar nya personer varje dag så har vi en idiotisk ide som säger att vi inte får prata med dem. Det som tidigare var ”inte kan” har idag blivit ”inte får”.
Det var en nödvändighet att klara sig själv. Idag är det inte längre det, men vanan har på något sätt hängt med genom historien och kan ses som en stark egenskap i det svenska samhället idag.
Idag
Sedan har vi vad folk gillar att kalla den ”typiska svensken”.
Går det att förklara vad som är en ”typisk svensk”? Det finns många olika uppfattningar som svar på den frågan.
Jag har läst tre andra bloggar. Den första bloggen jag läste var Sebastian Lithanders. Hans beskrivning av svensken var vad jag skulle kalla ganska typisk. Enligt honom var den typiska svensken den som är expert på att bilda kö, på att hålla ordning och reda och den som är blyg och inte alltid säger som det är. Den typiska svensken firar midsommar och han nämnde även dalahäst och natur. Detta är egenskaper som många nämner när man frågar efter den typiska svensken.
Jag har även läst Isabelle Wadeckis blogg. Hon borjade ett inlägg med hej-jag-vill-inte-synas-och-vara-i-vägen-men-när-ni-gått-kan-ni-ge-er-fan-på-att-jag-ska-klaga. En bra mening som beskriver ett av de grundläggande dragen hos den ”typiska svensken”. När hon beskriver de ”typiska svensken” lägger hon mer vikt på beteende än saker och traditioner. Hon nämner ovilja att ta kontakt med människor och samtidigt den idé som finns hos svensken att han måste agera artigt och inte allt för uppseendeväckande eller annorlunda.
Den sista bloggen jag läser är skriven av Leonard Stenberg (själv kallar han den Vittras bästa blogg). ”Generellt sett ser jag en typisk svensk som en person som vill passa in. En typisk svensk har en idé om hur den typiska svensken är.” En bra mening som säger väldigt mycket. Leo beskriver det svenska beteendet och betonar deras vilja att vara trevliga och säga ”rätt” saker även när de inte menar det eller tycker något helt annat.
Alla personer vars bloggar jag har läst har mycket bestämda idéer om vad den ”typiska svensken” är. Det är farligt när vi kommer till det stadiet att alla har en idé om vad svenskhet är, speciellt när den bilden inte är skärskilt possetiv. Iden skapas (självklart måste vi själv ha skapat den genom visst hadlande) och vi känner oss tvingade att agera enligt den idén. I alla länder finns det vissa normer som folket måste leva upp till mer eller mindre för att accepteras. I Sverige har vi vissa hemska normer att leva upp till!
En av de normer vi ser i samhället är att man inte får stå ut från mängden. Man får inte på något sätt verka annorlunda eller konstig genom att bryta mot de oskrivna regler som finns. ”Medelklass” är ett fint ord i Sverige och har man karriär, villa och Volvo så blir man accepterad.
Denna idé leder då förstås till att ingen vågar gå åt andra hållet, bryta normen och prata med kvinnan på bussen. Vi får inte stå ut från mängden.
Här har vi problemet med ”den typiska svensken”. Det är inte en bra fras. Följer men det som folk anser vara ”typiskt” för svensken så blir man en grå och inskränkt figur som inte vågar sträcka sig ut och ta för sig av livet.
Tack gode gud att det finns undantag. Jag vill ha fler svenskar som tar steget och går emot strömmen. Som ler och pratar med folk, som gör något som andra inte vågar göra. Att bli kallad ”typisk svensk” är inte bra så snälla gör er inte förtjänta av en sådan benämning.
Imorgon
När det kommer till att spana in i Sveriges framtid finns det inga klara besked att ge. Men genom att kolla på Sveriges tidigare utveckling och struktur idag så kan man till viss del förutspå hur vårt samhälle kommer se ut om runt hundra år.
Utvecklingen går snabbt framåt. Jag har svårt att se hur kommunikationerna vi har i världen idag kan komma att gå snabbare. Avstånden blir hela tiden mindre. De krymper, inte bara när det gäller kommunikationer utan också när det gäller länder och kultur. Vi kan se hur gränser suddas ut och kulturer förloras till västerländska vanor. Vi ser hur land sekulariseras när religionen blir mindre betydande och mindre länder får mindre makt att påverka.
Sverige kommer i framtiden att få mindre makt att påverka. Det blir hela tiden svårare för små länder som Sverige att skapa en effekt på världssituationen. Idag när världen är så liten som den är, är det endast de stora staterna som klara av att påverka medans vi inte kan förhindra att påverkas. Det är ett problem. Där det förut fanns en stat i landet som styrde och påverkade är det idag de ledande staterna, som USA, som har makt att påverka resten av världen. För att ens få en chans att påverka i framtiden kommer vi behöva föra våra förslag genom EU. Endast där kan vi göra vår röst tillräckligt hörd för att skapa en skillnad.
Det är åt det hållet det ser ut att gå nu. Det händer och det kommer fortsätta hända.
Religionen kommer också påverkas av framtiden. Här kan det gå åt två håll. Antingen kommer personer att acceptera sekulariseringen och tolerera att religioner löses upp och förlorar betydelse. Personer kommer tolerera att det tas lätt på religion och att egna tolkningar görs.
Det kan också skapa den effekten att folk vill skydda sig mot detta försök till ”modernisering” av deras religion. Det kan leda till att de håller fast vid sanningen i deras tro så hårt att de blir fientliga mot de som vill ha förändrig.
Även här går det åt farliga håll. Det skapas problem som inte är önskvärda när man vill skapa ett fullt fungerande samhälle. Antingen blir det ett samhälle där religion saknar betydelse (och tron är viktig om vi vill ha ett gott Sverige). Eller så blir fundamentalisterna fientliga i sin strävan att skydda sin religion och vi får istället ett samhälle med inbördes konflikter.
Självklart ska vi inte bara kolla på de problem som vårt samhälle kan komma att ha år 2100. Utvecklingen kan även leda till bra saker. En större gemenskap inom EU kan komma att förhindra krig och öka samarbetet mellan Europas länder. Det kan också hjälpa oss att påverka som det lilla land vi faktiskt är.
När det gäller religionen hoppas jag att vi kan bevara den. Jag hoppas inte att några konflikter ska behöva skapas över tron. Det är trots allt inte det som är religionens syfte. Jag hoppas istället på mer tolerans även om det inte borde gå så lågt att religionen på något sätt förlorar betydelse.
Källor
http://sveasebastianlithander.blogspot.com/
http://sveaisabellewadecki.blogspot.com/
http://svealeonardstenberg.blogspot.com/
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)