Spåk och Kön

Inledning och frågeställning

Sociologi är läran eller vetenskapen om samhället. Språksociologi är alltså vetenskapen om samhället och språket och hur de påverkar varandra.
Det är en intressant fråga att studera. Hur påverkas samhället av språket? Hur påverkas språket av samhället? Påverkar båda varandra eller inte alls?
Jag har valt att studera skillnaden mellan män och kvinnor i hur de talar till busschauffören. Jag vill studera detta då det r intressant att ta reda på om men kan se någon skillnad i män/kvinnors vana att tacka och agera artiga. Är det så att kvinnor är mjukare och känner mer press på sig när det gäller att inte stöta sig med andra människor? Är det så att man kan se en skillnad då männen är mer rakt på sak, inte bryr sig om vad andra tycker om dem och inte slösar tid på en så trivial sak som ett tack?

Det är en inressann fråga att diskutera och jag vill till viss grad besvara den genom den här undersökningen.

Metod

Jag har gjort min undersökning tillsammans med Zainabou och Sofia.
Jag valde att jämföra skillnaden mellan män och kvinnor i hur de talar till chauffören (eller inte talar alls). Jag valde också att kolla på skillnaden mellan områden genom att åka två bussar för att se om man kunde se någon skillnad där. För att få fram det jag ville åkte jag därför två busslinjer: en innerstadsbuss (69 mot Blockhusudden) och en förortsbuss (172 mot Norsborg).
Jag satte mig helt enkelt längst fram i bussen och skrev ner hur många kvinnor samt män som steg på det båda bussarna och hur många av dessa som tackade eller hälsade på föraren.

Resultat

På innerstadsbussen gick det på 40st kvinnor. 15st av dessa tackade fröaren.
Det gick också på 23st män varav endast 6st tackade.
Detta ger ett procentantal på 38 % som tackade hos kvinnorna och 26 % hos männen.

På förortsbussen gick det på 40st kvinnor. 6st av dessa tackade föraren.
Det gick också på 35st män varav 7st talade till föraren.
Detta betyder att det hos kvinnorna var 15 % som tackade medans det hos männen var 20 %.

När jag jämför mellan män och kvinnor kommer jag att använda de resultat jag fick fram när jag åkte innerstadsbussen. Det var på den bussen flest personer hälsade och jag bedömer det därför som den mest passande resan att basera min undersökning på.

Jag såg här en nämnvärd skillnad mellan män och kvinnor i hur de agerade och talade till föraren på bussen. Som jag redan nämnt tidigare var det 38 % av kvinnorna som hälsade på föraren medans det bara var 26 % av männen. Detta visar att kvinnor (när det gäller innerstadsbussen från T-centralen till Kaknästornet) är mer benägna att tala till chauffören*

Kvinnor är mjukare och deras vilja att inte uppröra andra är större än männens. Det visas när man ser vilka som tackar bussföraren. De som väljer att göra det är de som inte vill stöta sig eller verka ohyfsade på något sätt.
Hos männen ser man andra egenskaper. Undersökningen visar att män har mindre av den avhållsamhet som finns hos kvinnor. Män kan ta för sig mer och ta i utan att bry sig om vad andra tycker om dem. Det ser man i undersökningen när det är fler män som bara klampar rakt in i bussen utan att bry sig om att byta några ord med chauffören.

Något som jag också vill lyfta fram skillnaden mellan innerstaden och förorten och med det skillnaden mellan den typiska innestadssvensken och invandraren från förorten.

På innerstadsbussen var majoriteten av passagerarna svenskar. De såg ut som svenskar och betedde sig som svenskar ”ska”. Därför är det jätteinressant att diskutera skillnaderna jag såg mellan svensk och utländsk när jag gjorde min undersökning. Jag såg mycket av ”artig men reserverad” när jag satt på innerstadsbussen. Större delen av de som gick på nickade och log när de passerade föraren.
En stor kontrast från vad jag såg på förortsbussen. Där hade majoriteten av passagerarna utländsk bakgrund. Den skillnad jag såg var att inte alls lita många här som brydde sig om att tilltala bussföraren. Här såg jag inte alls lika många ”hej” och ”tack”. Jag tror att det beror på att de som inte kommer från Sverige och som har influenser från andra kulturer inte har den bestämda idé som säger att man måste vara artig.

Det kan ju diskuteras om denna vana som svenskarna har är bra eller inte. Det är inte på något sätt en skadlig vana. Tvärtom ser utomstående det ofta som en god egenskap att svenskarna är så trevliga och artiga. Men denna ”typiska” egenskap kan också resultera i att vi svenskar inte vågar säga vad vi egentligen tycker i en situation. Men i stort ser jag vår artighet som en god vana. De hejar på busschauffören när andra, som inte har den vanan inlärd på samma sätt, inte gör det.

Källor

http://ne.se/lang/sociologi


*Det kan diskuteras kring huruvida kvinnor känner större press att vara artiga och trevliga. Denna undersökning är allt för liten för att ge svar på den frågan. Det skulle krävas en mycket större och mer omfattande undersökning för att ge ett veteskapligt svar på frågan. Jag vill därför betona att det jag fått fram här inte på något sätt är bevisade fakta.